Elevcitat

Hade engelska i nian igår och vi läser Holes av Louis Sachar (som för övrigt är en underbar äventyrsberättelse som eleverna älskar). Vi arbetar mycket med ordinlärning eftersom språket i boken är ganska avancerat och rikt på ovanliga ord. Eleverna letade febrilt i sina ordböcker och efter ett tag inleddes en diskussion kring ord och uttryck på engelska. En elev ställer frågan:

-Cissi, vad heter klockrent på engelska?

Jag kan inte svara direkt utan tar några sekunder på mig att tänka efter. Istället fyller en annan elev i åt mig:

-Clockclean, så klart!

Klockren översättning, tycker jag. Kreativa elever är det bästa som finns!

Ett öga rött

Måste tipsa er alla svensklärare om Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri - läs den med era elever!

Jag har en nia i svenska som jag läst boken tillsammans med. Av en slump hittade jag i vår svenskdepå den inlästa versionen av boken, som för övrigt Jonas bror Hamadi läser, så vi började med att lyssna på de första kapitlen. Och vad vi skrattade. Språket är underbart och det fick så mycket större effekt när man hörde hur det verkligen lät. Jag har läst boken flera gånger, men på det här sättet fick boken ännu ett lyft. Eleverna riktigt bad om att få lyssna och jag var inte direkt nödbedd.

I
Känn på litteraturen hittade jag mycket intressanta diskussions- och analysfrågor, som var på precis rätt nivå för åldersgruppen. Idag har vi haft litterärt seminarium (ja, jag vet, det låter pretto, men det är enklare än vad man tror) där varje elev hade ansvar för en av frågorna i materialet. Eleverna fick frågorna för en vecka sen och har förberett ett eget svar, som man under seminariet presenterar för resten av gruppen. Därefter släpps frågan fri och diskussionen kan fortsätta. Kul och mycket givande. Många elever får en aha-upplevelse under dessa seminarier - att höra sina klasskamrater prata om boken och ge sin syn på det hela, kan i många fall betyda mycket mer än att jag som pedagog gör detsamma.

Imorgon avslutar vi arbetet med en uppsatsskrivning som är utformad ungefär som det nationella provet i svenska. Det finns fyra ämnen att välja på och texten ska disponeras och skrivas under begränsad tid. Även uppsatsämnena har jag tagit från Känn på litteraturen.

Som sagt, läs boken med era elever och investera i CD-versionen. Jag lovar er en fantastisk läsupplevelse.

Ett lyft i höstmörkret

Förra veckan avslutades vår jubileumsvecka med en personalfest. Vi blev bjudna till ett slott i närheten av oss, där det var middag med dans. Och vi hade så kul tillsammans. Våra personalfester brukar inte vara så välbesökta och folk brukar inte stanna så länge. Men den här kvällen var annorlunda. Nästan alla var där och många stannade länge. Alla hade klätt upp sig, vi åt och drack gott, sjöng och dansade och skrattade.

Vi har inte haft det så lätt på vår skola det senaste året. Vi har sett mycket klotter och förstörelse, vi har förlorat elever till de nya friskolorna i området, vi har känt oss motarbetade av ledningen, datorerna krånglar ständigt, köpstopp tidigt på terminen... Allt detta har lett till att vi lärare har tappat sugen. Vi har varit trötta och gnälliga. Vi har inte orkat engagera oss eller se lösningar på problemen. Detta i sin tur har bara bidragit till att den onda cirkeln har fortsatt.

Men till slut blir man trött på gnället. Till slut känner man att nu får det vara nog. Någonstans i allt det negativa hittar man en ljusglimt. En elev eller förälder som tackar en för det fina arbetet man gör. En kollega som man kläcker en intressant idé med på kafferasten. En kurs eller föreläsning som väcker lusten. En lektion som blir riktigt, riktigt bra. En skolledare som lyssnar. Eller en riktigt rolig personalfest.

Nu känns det som om vi har kommit till en punkt där vi tillsammans har hittat kraften att fortsätta tillsammans. Lite som en kärleksrelation som var på väg att ta slut, men att vi har hittat tillbaka till varandra och blivit starkare av det.

Idag hade vi en planeringsdag och vi diskuterade framtiden. Hur ska vi få tillbaka våra elever? Hur kan vi använda våra pengar på bästa sätt? Hur kan vi modernisera skolan? Hur kan vi förändra undervisningen? Diskussionerna var heta, men de fanns där. Idéerna fanns där. Lusten fanns där. Förtroendet för varandra fanns där.

Vi är tillbaka - hetare än någonsin!

Jubileumsveckan fortsätter...

Igår hade vi Öppet hus på kvällen och skolan vad proppfull med elever, föräldrar, syskon och personal. I korridorerna hade eleverna försäljning till förmån för sin skolresa, i klassrummen pågick lektioner, i entrén hölls en auktion där man sålde ut gamla skolplanscher - och de gick som smör i solsken! I matsalen höll kören och bandet en bejublad konsert.

Jag hade en svensklektion med mina nior, där vi diskuterade språkbruk (passade bra, eftersom vi läser "Ett öga rött") och självklart var föräldrarna med i diskussionerna. Vi pratade om "fult språk", alltså saker som slang och svordomar. Det blev djupa samtal kring vad som egentligen är fult språk, hur pratar ungdomar idag och hur ser vuxna på deras språkbruk, när passar det att svära och när är det inte så lyckat, hur uppfattar vuxna det när ungdomar använder slang, hur pratade de vuxna när de var unga? Jag tror det lärde sig massor av varandra och det blev mycket skratt samtidigt! 


Det var så underbart - skolan pulserade av liv och aktivitet, skratt och samtal, musik och möten av alla olika slag. Jag var så trött när jag traskade hemåt på kvällskvisten, men var så stolt över våra duktiga ungdomar som, bara om man ger dem chansen och förtroendet, kan genomföra små underverk.


Skoljippo

I år fyller skolan jag arbetar på 60 år, vilket har lett fram till en jubileumsvecka som påbörjades idag. Skolan har smyckats med fotografier från 40-talet, våra glasmontrar är fyllda med gamla kläder och prylar och på informationstv:n går en film som spelades in på skolan 1953 med lärarinnor med knut och storrökande magistrar. Nere i skolans källare finns en guldgruva med gamla skolplanscher som vi har uppmanats att använda i undervisningen. Tyvärr fanns det ingen för svenska och bara en för engelska. Läste på nätet idag att just 1946 infördes engelska som första främmande språk i alla svenska skolor.

Imorgon ska vi ha en 1946-dag, då vi ska undervisa som man gjorde då - fråntaget agan då, förstås ; ). Jag ska ta på mig en svart kjol, tjocka strumpor, vit blus med hög krage och svarta pumps. Sen blir det diktamen, körläsning, översättning, pekpinnar och grammatik för hela slanten. Kanske ska jag till och med låta eleverna stå upp när de svarar på frågor eller läser. Hittade några gamla texter som jag kan använda på engelskan - det var visst väldigt inne att översätta stilar, dvs texter som var delade i två, där man först skulle översätta från engelska till svenska och andra delen från svenska till engelska. Texten jag har hittat är sagan om Guldlock och de tre björnarna - jättegullgt. Det kommer killarna i nian gilla.

Ordning och reda blir det i alla fall, Herr Björklund!

Spontana reaktioner från en chockad lärarstudent

Hade idag min lärarstudent med mig på en svensklektion med en nia, där jag för närvarande håller på med en skrivarkurs. De skriver krönikor, recensioner och nyhetsartiklar för glatta livet och även om de tycker att det är svårt, så tycker de att det är ganska kul. Ett faktum som min lärarstudent efteråt kommenterade med följande ord:
"De verkade ju faktiskt intresserade och det verkade ju faktiskt som att de VILLE lära sig något! Och vilka intelligenta frågor de ställde!"
Ja, de flesta ungdomar VILL faktiskt lära sig något och de flesta ungdomar tycker om att vara kreativa och använda sig av sina kunskaper.

Jag vet att det finns skolor som fungerar dåligt med omotiverade elever, nedslitna miljöer, lärare som gett upp etc. Men det finns faktiskt skolor som fungerar - det gör det! Att en lärarstudent säger så här gör mig lite mörkrädd. Vad får de höra på Lärarhögskolan egentligen? Nu var det här hennes första VFU, men ändå!

Den bild som gemene man har av skolan är allt som oftast inte den korrekta. Det är så många som sprider helt orealistiska bilder av skolan. Vem har haft besök av skolpoitikerna i kommunen någon gång? Inte jag, i alla fall. Föräldrarna dyker sällan upp på öppna hus eller åhörardagar. Massmedierna gottar sig i skandaler och saftiga rubriker. Man lever antingen kvar i "den gamla skolan" eller så tror man att alla skolor är nerklottrade dårhus.

Jag vill bara säga: Välkomna! Min dörr står öppen! Kom och titta på hur fantastiskt kul det faktiskt kan vara! Om fler vuxna besökte skolan skulle vi kanske tillsammans kunna ge en mer rättvis bild av den och jag tror att fler också skulle uppskatta det arbete som görs där.

Höstlovet är slut...

Ja, då var höstens lilla andningshål över och nu börjar terminens stressigaste period med massor av inlämningar, dokumentation och betygssättning. Tur att jag inte blev sjuk under lovet och att jag verkligen kunde njuta och sova ut och samla krafter. Det här läsåret har vi på skolan nämligen haft möjligheten att fortbilda oss på egen hand under året och vara lediga under höstlovsveckan. Jag tycker att det har varit riktigt bra att själv bestämma och gå på de kurser man känt att man verkligen velat gå på. Hoppas att vi får ha det så nästa år igen.

Jag brukar ofta få lite dåligt samvete så här i mitten på terminerna. Ofta ställer jag mig frågorna: Vad har vi gjort på lektionerna?  Har vi hunnit med något vettigt? Vad har eleverna egentligen lärt sig? Antagligen är man alldeles för självkritisk – som vanligt. Även om man hade haft 10 extra veckor på sig, så skulle man ändå inte känna att man hann med allt.

Imorgon måste jag vara på jobbet tidigt, tidigt för att hinna med allt jag ska förbereda. Har tre lektioner som jag inte har en aning om vad jag ska göra på. Äh, för att vara ärlig har jag ingen aning om vad jag ska göra på en enda av lektionerna den här veckan. Lite panik, alltså. Har dessutom ett möte halv fem som jag ansvarar för och måste köpa fika till. Men en sak som jag verkligen ser fram emot är att min lärarstudent kommer imorgon! Det ska bli riktigt kul - det var ett tag sen sist jag hade en student. Det brukar vara lärorikt och spännande och alltid lär man sig en massa saker på kuppen.

Men ikväll ska jag njuta av det sista av lovet, läsa ut min bok och se en bra film. Sen imorgon bitti är det bara att ta nya tag och hålla ut till jul.

: )

Hur man kan förmedla betygskriterierna på ett enkelt sätt

Förra veckan var jag på en nätverksträff för lärare på grundskolan och gymnasiet. Syftet var att vi skulle diskutera betyg och bedömning, hur vi överlappar varandra från nian till ettan på gymnaiet, vad och hur vi bedömer och om det finns likheter och skillnader i hur vi gör just detta.

Vi hade mycket intressanta diskussioner i gruppen, men speciellt en sak fastnade hos mig. Vi diskuterade bland annat hur man förmedlar betyden godkänt, väl gödkänt och mycket väl godkänt på ett bra sätt så att eleverna får en god bild av vad som krävs av dem.

En av seminarieledarna sa att man kan ta exemplet papegoja, hund och delfin för att illustrera kriterierna. En papegoja kan rabbla upp fakta, lägga på minnet och återberätta vad den hört, men inte mycket mer än så (G). En hund kan, utöver papegojstadiet, tillämpa sina kunskaper vid olika tillfällen (VG), medan den intelligenta delfinen däremot kan se samband och dra egna slutsatser kring det den lärt in (MVG).

Jag fastnade dock mer för exempel nummer två, som handlar om en nyhetssändning. Nyheterna på TV inleds ju alltid med en kort introduktion till vad som har hänt, man återberättar helt enkelt händelseförloppet, kort och koncist (G). Därefter gör man ett längre inslag med mer fakta och bilder, man berättar varför det hände och kanske har med lite intervjuer med folk på plats (VG). Till sist har man en expertkommentator, som berättar om bakgrunden till händelsen, ser samband med vad som hänt tidigare i landet och med sådant som händer i andra länder och drar slutsatser kring varför det händer just nu (MVG).

Kanske kan det hjälpa någon som tycker just detta är svårt - mig hjälpte det i alla fall!