Låt stå!

"Linas kvällsbok" har länge stått i min bokhylla utan att jag har läst den. Jag köpte den på bokmässan i Göteborg för säkert tre år sedan när jag lyssnade på Emma Hamberg. Det var inte förrän en av mina elever som jag stöttar enskilt ville läsa den, som jag tänkte "What the heck!" och tog ner den från hyllan och började läsa. Och jag blev faktiskt positivt överrraskad! Det var som att återuppleva sin högstadietid igen! OK, det är ju inte alltid roligt att få flashbacks från fester, tjafs mellan tjejkompisarna, gamla pojkvänner och känslan av att bara vara helt vanlig, ingen särskild, "helt ok snygg" som Danne, Linas pojkvän, talar om för henne att hon är. Men, här blev jag faktiskt fast, jag ville inte sluta läsa och efteråt var jag lite ledsen för att det tog slut så fort.

Så, för att förlänga känslan ytterligare, var jag och en kollega på bio och såg filmen "Linas kvällsbok". Det var vi och en massa fjortisar, men skit samma. Filmen var faktiskt också riktigt bra - en typisk tjejfilm, men jag tror faktiskt att de killar som fjortistjejerna hade dragit med sig till bion faktiskt också tyckte att den var bra. Det tyckte kollegan och jag i alla fall hördes på skratten och suckarna och kommentarerna under föreställningen. En bra film att dra med sig sina handledarelever på eller en tjejgrupp eller kanske hela årskursen.

Och nu har ju "Linas kvällsbok 2" kommit ut, så jag behöver inte lämna återupplevelsen av min tonårstid bakom mig riktigt, riktigt ännu...