Låt stå!

Avslutade just Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius. För oss som hade nationella prov i svenska i februari är boken inte helt okänd eftersom den fanns med som textutdrag. Jag tyckte titeln lät lockande och det lilla man fick ta del av på nationella provet gjorde mig nyfiken på innehållet.

Boken är upplagd i små korta prosaavsnitt, där egentligen varje litet avsnitt står för sig själv. Bokens tre delar hänger dock samman. Det handlar om Morris och Betty som genomgår vad många unga kärlekspar måste genomgå: den passionerade förälskelsen, tiden när förhållandet och vardagen bara rullar och till sist, slutet. Och när vet man egentligen att det är slut? är frågan som huvudpersonerna ställer sig. "Kanske när man känner sig mer kär i sina minnen än i den man har framför sig." blir svaret.

Jag tyckte mycket om boken. Ardelius sätt att skriva påminde mig lite om Per Nilsson och boken överhuvudtaget tycker jag har klara kopplingar till Nilssons Hjärtans fröjd. Språket är vackert men ibland tyckte jag att dialogen var lite väl poetisk. Men jag gillade upplägget med de korta avsnitten och fick flera idéer på hur man skulle kunna jobba med boken i till exempel en nia, både med läsning och skrivande. Ardelius är ju ganska ung och jag upplever att många elever gillar att läsa böcker av författare som inte är alltför långt ifrån dem i ålder. "Dom har den där känslan kvar av hur det verkligen känns", som en elev sa till mig. Inte många författare klarar av att skildra tonårskärlek på ett realistiskt sätt (Per Nilsson är bäst i det sammanhanget, tycker jag!), men Ardelius klarar det ganska bra, även om det ibland blir lite för luddigt och abstrakt för att man ska hänga med.

Ardelius gav ut sin andra bok När du blundar tittar jag i våras, som ska påminna lite om debutboken. Ska definitivt försöka få tag på den.