Låt stå!

Sadarja, de numera sprangfyllda vaskorna ar packade, den sista amerikanska frukosten for den har gangen ska snart intas, oronproppar till flygresan ar inkopta och jag vill verkligen inte aka hem! Trots att det har landet verkligen har sina brister, jag vet, sa ar det alldeles, alldeles underbart att vara har.

Den har resan har varit en av de basta i mitt liv och jag ar sa glad att jag och sambon sparade ihop vara pengar, tog ledigt fran jobbet och unnade oss den har resan nu, for annars tror jag inte att den hade blivit av. I min varld sa var det en dream come true att aka hit igen och jag kan saga att jag snart kommer att vara tillbaka har om jag far bestamma.

Vi hors igen om ett dygn nar vi sovit av oss den varsta jet-lagen!

Kramar!