Problembaserat lärande - kreativt och lärorikt
Jag håller för närvarande på med ett projekt kring språk med min nia i svenska. Att arbeta med sin egen språkmedvetenhet, hur man kan använda sitt språk för att nå ut och påverka människor och att bli uppmärksam på hur andra människor eller grupper i samhället använder sitt språk är en bra kunskap att ha med sig i livet. Eleverna tycker oftast att det är intressant och kul också, så det är ett tacksamt ämne att arbeta med i svenskan.
När jag gick ut Lärarhögskolan 2000 och fick mitt första jobb fick jag chansen att vara med i ITiS och gillade sättet att arbeta problembaserat och att involvera informationstekniken som ett självklart redskap i undervisningen. Jag kan väl inte säga att jag jobbar så särskilt ofta, eftersom vi har begränsade möjligheter på vår skola, men när eleverna är sugna och mottagliga för ett annat arbetssätt brukar jag köra det.
Så nu är vi alltså i full gång. Eleverna är indelade i basgrupper och har valt att arbeta med olika delar inom språkvetenskapen; barns språkutveckling, dialekter, språk utan ord, svenska minoritetsspråk, gruppspråk, maktspråk, manligt och kvinnligt språk... Det är intressant att se hur de ställer sina egna frågor kring ämnet och letar reda på information för att få reda på svaren: de åker till folkbiblioteket och lånar böcker, ringer och mailar myndigheter, letar på internet, och har helt fantastiskt roliga idéer på hur de ska redovisa.
Jag blir bara så glad. Tänk så mycket tankar, idéer, frågor, kreativitet, nyfikenhet och ansvarstagande det finns hos våra ungdomar - bara vi släpper lite på vårt kontrollbehov och vågar ge dem den frihet som behövs för att kunna tänka utan gränser.
När jag gick ut Lärarhögskolan 2000 och fick mitt första jobb fick jag chansen att vara med i ITiS och gillade sättet att arbeta problembaserat och att involvera informationstekniken som ett självklart redskap i undervisningen. Jag kan väl inte säga att jag jobbar så särskilt ofta, eftersom vi har begränsade möjligheter på vår skola, men när eleverna är sugna och mottagliga för ett annat arbetssätt brukar jag köra det.
Så nu är vi alltså i full gång. Eleverna är indelade i basgrupper och har valt att arbeta med olika delar inom språkvetenskapen; barns språkutveckling, dialekter, språk utan ord, svenska minoritetsspråk, gruppspråk, maktspråk, manligt och kvinnligt språk... Det är intressant att se hur de ställer sina egna frågor kring ämnet och letar reda på information för att få reda på svaren: de åker till folkbiblioteket och lånar böcker, ringer och mailar myndigheter, letar på internet, och har helt fantastiskt roliga idéer på hur de ska redovisa.
Jag blir bara så glad. Tänk så mycket tankar, idéer, frågor, kreativitet, nyfikenhet och ansvarstagande det finns hos våra ungdomar - bara vi släpper lite på vårt kontrollbehov och vågar ge dem den frihet som behövs för att kunna tänka utan gränser.
Kommentarer
Postat av: Karin Lindström
Vad roligt att höra! Jag är själv student och läser ett program som heter Upplevelseentreprenör, men gör nu praktik på ett projekt i Kungsör som bland annat handlar om att utveckla skolan.
Jag försöker få in PBL tänket hos lärare, men det kan gå ganska segt. Måste vara det där med kontrollbehovet som spökar. Eller?
Tror det är ett av de bästa sätten att motivera elever, att låta dem få göra själva. Men lärarna litar inte på att de kan. Varför är det så?
Postat av: Tanja
Hej!
Tycker om din idé. Har du fler tips på hur man kan jobba med problembaserat lärande?
Trackback