Lektionstips för trötta elever...
Vi läste debattinlägget tillsammans. Började med att titta på rubriken - varför är den formulerad som den är? Sedan tittade vi på tesen - vad vill de förändra? Vilka förslag lägger de fram? Vilka argument har de? Vilka fakta och källor har de som stödjer deras argument? Vilka ord används i texten? Det visade sig att inlägget innehöll massor av negativa, starka ord - varför då? Och vad betyder egentligen byråkrati? Många hade hört ordet, men ingen visste vad det betydde.
Helt plötsligt var alla mycket involverade i en textanalys på ganska hög nivå. Vi diskuterade retorik, hur man övertygar, vilka knep man kan ta till osv. Sedan pratade vi självklart om innehållet och många var upprörda och arga, medan andra tyckte att det var ett bra förslag.
Vi fortsatte med att skriva ett svar till Edholm och Kristersson - en insändare. Vi pratade först om hur man skulle lägga upp sin text, hur man refererar till debattinägget, hur man bemöter deras argument på ett konstruktivt sätt, hur man får texten att bli engagerande, men också hur man gör för att tydligt visa vad man själv tycker.
Eleverna fick drygt en lektion på sig att skriva sina svar. De flesta klarade det och gjorde det riktigt, riktigt bra. Det var nog faktiskt första gången som några elever verkligen skrev med ett starkt engagemang som lyste igenom i texten.
Några av er kanske körde samma uppgift med era elever, men för er som har idétorka, så kan jag rekommendera detta! Lycka till!
Lektionstips på engelska
Jag valde ut en skönlitterär bok på engelska som heter Looking for JJ. Den handlar om en mördad flicka och en annan försvunnen flicka och den är spännande och lagom utmanande språkligt. Jag delade upp bokens kapitel på eleverna i klassen, så några får läsa två kapitel och andra får läsa ett. Sedan gjorde jag en lista över vårens engelsklektioner och eleven som fått sig tilldelat de första kapitlen hamnade överst på listan och eleven som skulle läsa de två följande blev nummer två på listan osv. Därefter skrev jag ihop några enkla uppgifter:
1. Sammanfatta dina kapitel och berätta för dina klasskamrater.
2. Plocka ut tio ord som du tycker att klassen ska arbeta med och lära sig.
3. Försök komma på en fråga kring det du läst som du skulle vilja diskutera med klassen.
Jag lade listan på elever och veckor i en plastficka tillsammans med boken, berättade för eleverna om hur denna bokstafett skulle gå till och lämnade sedan över plastfickan till eleven först på listan. Veckan efter kom eleven väl förberedd till lektionen, ställde sig längst fram i klassrummet och presenterade de två första kapitlen för resten av klassen. Eleven skrev sedan upp sina tio ord på tavlan och klassen hjälptes åt att översätta dem tillsammans. Därefter skrev eleverna förklaringar på engelska till orden sedan hade vi en lång diskussion på engelska om varför människor dödar varandra och om våld någon gång är berättigat. Det tog ungefär en halvtimme och det fick verkligen igång alla! De som alltsomoftast är tysta och inte vågar säga något tog chansen och hjälpte till med orden och eftersom jag satt i en av bänkarna tillsammans med klassen blev jag inte den som sa om något var rätt eller fel, vilket kanske var förlösande för många.
Den här veckan har vi fått höra fortsättningen på berättelsen, vi har lärt oss tio nya ord, pratat om handlingen och boken har nu vandrat vidare till elev nummer tre på listan. Det är riktigt kul och det är så skönt för mig att dra mig tillbaka och bara vara en del av klassen istället för den som alltid leder och styr. En elev har kommit fram till mig och sagt att hon inte vill ställa sig framför klassen och berätta om boken, men då har vi löst det så att hon skriver istället ner en sammanfattning, drar den för mig muntligt först och sedan drar jag det muntligt för klassen, och det funkar ju lika bra. Huvudsaken är att alla är invoverade på något sätt och att alla blir en del av denna bokstafett.
Testa själva!
Litet lektionstips
Alltid när man skriver noveller eller berättelser eller egentligen vilka texter som helst, så är det oftast svårast för eleverna att komma igång. De vet inte hur de ska skriva en bra början till en novell eller en bra inledning till en insändare. Man försöker förklara för dem att det måste vara spännande eller fängslande, men hur lätt är det? Hur många av oss svänger ihop en novell med en fantastisk inledning? Jag gör det i alla fall inte bara så där. Det krävs mycket vridande och vändande och ibland är det till och med enklast att vänta till allra sist med inledningen.
Vi började därför med att gå igenom hur man kan börja, med till exempel en person- eller miljöbeskrivning, in medias res, med en återblick, ett replikskifte eller en fråga eller gåta. Vi har läst börjorna på lite olika romaner och pratat om dem. Då läste bland annat Edward Finnigans upprättelse av Roslund & Hellström, Saknad av Karin Alvtegen och Den som vässar vargars tänder av Carina Rydberg. Vi tittade på hur författaren gör för att fånga läsaren, hur man gestaltar personer, hur man väver in frågor och mysterier - redan i de första inledande meningarna. Men det är en sak att veta rent teoretiskt hur man ska göra och en helt annan att göra det.
Så, det här tänkte jag att jag skulle träna med mina nior idag. Jag blev inspirerad att prova Molloys tips att använda mig av elevernas egna texter. Därför tog jag några skräcknoveller som eleverna skrivit och kopierade deras börjor. Jag tog lite olika varianter, bland annat en som började in medias res, en som började med en återblick och en annan som började med en personbeskrivning. Jag fick till slut ihop sju olika börjor som jag kopierade upp och klippte isär. På lektionen delade jag in eleverna i par. Jag talade om för dem att de skulle få läsa några börjor som deras kamrater hade skrivit (avslöjade dock inga namn) och att de skulle experimentera med dessa. Jag delade därefter ut exempel 1, som var en personbeskrivning. De fick då i uppgift att skriva om denna till en inledning som började in medias res. De fick inte ändra på personer, plats eller stämningen i ursprungstexten, men utöver det fick de fantisera. De skrev i några minuter och sedan fick alla läsa upp sina texter. Sedan fick de text två som var en återblick som de fick skriva om till in medias res, osv.
Och det blev så bra! Det visade sig att jag har en massa små duktiga författare i klasserna! De samtalade, skrev, gestaltade, skrev om, fantiserade, samtalade lite till och skrev om. De vred och vände på ord och formuleringar. När lektionen var slut hade de hittat på sju nya börjor till sina kamraters (eller sina egna) texter. Och helt plötsligt hade vi också ett helt batteri med idéer för nya noveller!
Jag kan verkligen rekommendera att göra detta med eleverna. Det var en riktigt kreativ tankeverkstad!
Citat
Citat från min lärarstudent efter hennes helt fantastiska genomgång av Strindberg och klassens fullständiga gensvar och briljans. Jag var gråtfärdig av stolthet! Nedskrivet i skrivboken och fotat av en elev under lektionen.
Problembaserat lärande - kreativt och lärorikt
När jag gick ut Lärarhögskolan 2000 och fick mitt första jobb fick jag chansen att vara med i ITiS och gillade sättet att arbeta problembaserat och att involvera informationstekniken som ett självklart redskap i undervisningen. Jag kan väl inte säga att jag jobbar så särskilt ofta, eftersom vi har begränsade möjligheter på vår skola, men när eleverna är sugna och mottagliga för ett annat arbetssätt brukar jag köra det.
Så nu är vi alltså i full gång. Eleverna är indelade i basgrupper och har valt att arbeta med olika delar inom språkvetenskapen; barns språkutveckling, dialekter, språk utan ord, svenska minoritetsspråk, gruppspråk, maktspråk, manligt och kvinnligt språk... Det är intressant att se hur de ställer sina egna frågor kring ämnet och letar reda på information för att få reda på svaren: de åker till folkbiblioteket och lånar böcker, ringer och mailar myndigheter, letar på internet, och har helt fantastiskt roliga idéer på hur de ska redovisa.
Jag blir bara så glad. Tänk så mycket tankar, idéer, frågor, kreativitet, nyfikenhet och ansvarstagande det finns hos våra ungdomar - bara vi släpper lite på vårt kontrollbehov och vågar ge dem den frihet som behövs för att kunna tänka utan gränser.
Hur en lektion kan gå åt fanders...
Fokus för skolan i Stockholm ska vara kunskap. En förutsättning för att skolan ska kunna
fokusera på sin huvuduppgift är att det råder lugn och ro i klassrummet. Inte minst elever med
svårigheter i skolan är helt beroende av att det inte är stökigt runt omkring dem. För dem
som inte kan få hjälp och stöd hemifrån är det viktigt att klassrummet utgör en lugn och
stimulerande miljö.
Första kommentarerna från eleverna var: "Fy f-n, va dåligt!" och "Varför det?!" Jag försökte förklara att det faktiskt finns elever i gruppen som behöver lugn och ro för att kunna arbeta och att man måste visa dem hänsyn. "Jaha, och var ser du dom eleverna nånstans?" var nästa piffiga kommentar. Jag namngav några stycken och eleven som var vassast med sina kommentarer fanns inte med bland dem, vilket ni kanske kan räkna ut. "Äh, vilket skit..." kom det till sist.
Okej, bra början på lektionen, Cecilia. Då ska vi börja jobba nu då.
Det här var vad som hände:
Några elever satt och lyssnade på sin mp3-spelare och pillade med den. Några andra satt och gjorde gris- och pruttljud. Några enstaka försökte läsa eller skriva, men blev hela tiden avbrutna av sina hänsynsfulla klasskamrater.
Då hände något som aldrig händer. Jag svor. Jag blev skitförbannad och svor inför mina elever.
Tack för att inte ordningsbetygen är införda än, för idag hade jag inte fått godkänt.