Att göra listor
Jag gillar att göra listor över vad jag ska göra, vad jag ska köpa, vilka restauranger jag vill gå på, vilka filmer jag vill se...Jag tycker om listor för att jag där kan pricka av saker jag har gjort och på så sätt se listan minska. Jag har dessutom så himla mycket att komma ihåg - alla som är lärare vet hur det är - och om jag inte hade mina listor skulle jag inte ha någon koll alls. Den här veckans lista har bland annat innehållit:
1. Skriva omdömen om niorna
2. Skriva åtgärdsprogram för en elev
3. Göra målbeskrivning i engelska till sexorna
4. Göra uppgifter till boken vi läser på engelskan i år 6
5. Skriva mail till sex olika föräldrar
6. Planera den kommande Kulturdagen
7. Ha utvecklingssamtal
8. Kopiera upp gamla nationella prov till niorna
med mera, med mera...
Frågan är nu om listan stressar mer än den lugnar? Detta hade vi en diskussion om på jobbet, där någon tyckte att man absolut inte ska skriva listor, eftersom de bara finns överallt - som post-it-lappar på datorskärmar, i kalendern och i något kollegieblock från arbetslagsmötet - och gör inget annat än att stressar upp en. Hur rogivande är det till exempel att komma till jobbet klockan åtta en morgon och mötas av fem illgula post-it-lappar som bara skriker åt en vad man måste göra före lektionen halv nio? Nej, inte så kul. Och ibland kan jag få värsta rycket på kvällarna när jag gått och lagt mig och kommer på något jag inte får glömma, så måste jag gå upp och skriva ner det, så att jag kan slappna av. Inte så hälsosamt, jag vet.
I Skolvärlden idag står det om sömnsvårigheter och att var tredje lärare lider av sömnproblem av olika slag. Dessutom är grundskollärare är mer drabbade än gymnasielärare. I artikeln säger Marie Hansson att listskrivandet är ett tecken på att man har en ohållbar arbetssituation.
Jag har alltid tyckt att mina listor hjälper mig massor, men efter den här listdiskussionen har jag varit tvungen att tänka till. Är det så att jag verkligen blir mindre stressad? Eller stressar listan egentligen bara ännu mer? För problemet är ju att jobblistan egentligen aldrig blir kortare, utan varje gång man stryker något så läggs ju något annat alltid till. Och kanske inte bara EN sak, utan två-tre saker. Listans funktion är ju att lindra stressen och då måste ju listan minska - inte bli längre.
Jag fick tipset att göra kortare listor, med kanske bara 4-5 saker uppskrivna, saker som man bara MÅSTE göra inom en kortare period, kanske en vecka. Sedan kan man ha en annan lista för saker som man måste göra på lite längre sikt. Jag tyckte att det var en bra idé och den ska jag pröva.
Hur hanterar ni allt som ska göras och inte får glömmas bort? Skriver ni listor? Eller har ni något annat sätt att hantera det? Skriv och berätta!
En stark grogg kan ju funka, brukar sudda bort de flesta stresskänslor! :)
Allvarligt talat, jag gillar också listor och tycker nog att det kan hjälpa mig. Visst man kan bli stressad av alltför långa listor men jag blir än mer stressad av att ha glömt något viktigt, bara för att jag inte skrivit upp det. I läraryrket drabbas man ju ständigt av nya små arbetsuppgifter, ringa den föräldern där, ge det pappret till den eleven där, säga det till kollegan där.
Att göra lite kortare listor är nog bra men viktigast av allt är att prioritera. Vad är absolut viktigast att ta tag i, gör det först och känn dig nöjd med det innan du går vidare med nästa punkt!
(En vecka kvar nu, kram på dig!)
Jag har också hört det där om att man bara blir mer stressad av listor. Men det ÄR stressigt att vara lärare, och jag skulle bli ännu mer stressad av allt jag skulle glömma om jag inte hade mina listor! En sak som har funkat någorlunda för mig är att använda ett flikblock med fem flikar. Jag skriver en sak per flik, och när den är gjord drar jag loss och slänger fliken. Man får bara skriva in nya saker om det finns en oskriven flik framme, så på det sättet ser jag till att tvinga mig att beta av listan.
Kollegan: Prioritering är superviktigt! Men oftast känns det som om allt är lika viktigt - då är det svårt att prioritera! Och att känna sig riktigt nöjd - när gjorde man det senast? Ändå, jag håller med dig helt och hållet!
Maja: Bra idé med flikblock! Den kanske jag ska prova!
Äntligen har jag hittat hit. Ska försöka göra det ofta, din blogg verkar super. Jag är en nyexad svensklärare som ´jobbar på frigymnasium i Södetälje, vilket innebär både det ena och det andra men en massa massa glädje och ett underbart jobb!
Intressant inlägg! Jag gör listor, det är väldigt skönt att stolpa nera allt som surrar i huvudet. Då slipper man stressen "nu måste jag komma ihåg att komma ihåg..." Jag upplever det dessutom som jag blir mer effektiv om jag har en lista. Då betar man ju av punkt för punkt. Annars har det en tendens att bli lite ditt och dutt här och där.
Jag är listoman. Har listor överallt. I kollegieblock, i kalender, på post-its. You name it! Men jag är så rädd att jag skulle glömma något om jag inte hade dem. Säger som några ovan, att det stressar mig att INTE ha listor.
Har dock försökt att börja "öva" mig genom att inte ta med lista till affären om jag bara ska ha några få saker. Då tänker jag istället "fem saker" och ibland lyckas jag, men ibland kommer jag hem med tre saker från listan och två helt andra...
Fast det är en sådan tillfredsställelse när man kan bocka av saker man gjort på en lista, eller riva bort post-it-lappar! =)
Ella: Välkommen hit! Hoppas att du kan komma tillbaka och dela med dig av dina erfarenheter från gymnasiet. Jag har aldrig arbetat på gymnasiet, så det är kul att få veta mer om hur det är att arbeta där. Lycka till med ditt nya yrke!
Sara och Nina: Fniss, det är så kul att vi lärare är så lika varandra ibland. Det där med att faktiskt träna sig på att inte använda en lista när man bara ska minnas några få saker är bra! Skönt att höra att det hjälper mer än stressar. Jag får fundera vidare på hur jag ska hitta min egen nivå på list-manin...
Jag tror det var Tony Buzan, han med tankekartorna, som sade att det är bra med listor, att man ska skriva ner ALLT. På det sättet frigör man sin hjärnkapacitet för viktigare och mer kreativa ändamål än att tänka "mjölk, toapapper, korv, mjölk, toapapper, korv!" som jag måste göra om jag går till butiken utan lista :)
Håller med "kollegan" om att prioritering är superviktigt. Men också av den anledningen kan det vara viktigt med olika listor. Om alla saker står på samma lista, tycker jag, att det blir för mycket. Går omkring på jobbet och tänker då på saker som berör familj och hem, och tvärtom, hemma tänker jag på jobbsaker.
Har en bok hemma (som jag inte läst hela...än....)som heter "Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet" av David Allen. Den är inte så givande, därav inte läst ut. Men en sak kommer jag ihåg och det är att om man grubblar kring ett problem eller sånt man borde göra, så ska man i en enda mening beskriva vad man ser som en lyckad lösning av detta problem eller denna situation. Vad skulle behöva hända för att man ska kunna bocka av detta som klart? Sen ska man skriva ner vilken konkret åtgärd som krävs härnäst för att man ska komma vidare.
Alltså ännu en lista på konkreta åtgärder. Vissa saker går snabbare än andra och då kanske man ska börja med de som man hinner med just nu. Vissa saker KAN faktiskt vänta. Vad är det värsta värsta som kan hända om man inte gör det man ska, på arbetstid? Att man får skäll av någon - och hur farligt är det?
jag brukar skriva saker på mina listor som jag redan har gjort. Bara för att det känns så skönt att stryka saker som redan är avklarade.
